Traditionell Kinesisk Medicin

Fram till den här terminen har min kunskap om traditionell kinesisk medicin (TCM) varit begränsad till det jag sett i TV-serier och läst i böcker. Alltså en TCM-läkare som sitter i nått tält någonstans på en slätt och brygger dekokter och tar pulsen på gravida kvinnor och säger att de har för lite qi. Typ så. Ja och akupunktur förstås.

Och ända fram till idag trodde jag att läkarna fortfarande tog pulsen manuellt på sina patienter, men de har tydligen steppat up sitt game en del. 

Det här är en pulsmätare TCM-style. TCM bygger på flera viktiga koncept som yin-yang, kallt-varmt osv. Det bygger också på  flera viktiga organ: njure, lungor, mjälte, hjärta, lever och mage.  På vänster och höger arm finns tre punkter och dessa motsvarar de fem organen samt ”mingmen” (källan till yang i kroppen). Det finns många olika typer av pulser. En puls kan vara rullande, snabb, arrytmisk, flytande, ytlig, djup och så vidare. En allt för snabb puls tyder på för mycket värme och en långsam tyder på för mycket kyla. Värme och kyla har stor betydelse för behandlingen man sätter in då många livsmedel och örter anses antingen ”varma” eller ”kalla”. 

En annan viktig diagnostiseringsmetod är ansiktsfärg och utseendet på tungan. Båda dessa kan mätas och analyseras via den fina apparaten på bilden ovan. Vi spenderade en hel lektion (nästan tre timmar) med att prata om tungans färg, form och beläggnig och hur det kan tyda på saker som yin-yang balans, för mycket värme/kyla, olika problem med vissa organ och så vidare.

Kinesisk medicin är extremt avancerat och det tar minst 15 år att bli TCM-läkare enligt läkaren vi träffade idag. Tur att man ska bli västerländsk sjuksköterska istället. 

Kemikinesiska

Kemi är inte mitt starkaste ämne men jag blir eld och lågor varje gång jag slår upp min kinesiska bok i biokemi (ana ingen sarkasm här!!)! 

En hel drös med grundämnen skrivs med hjälp av radikalen 气 (gas/luft) , med någon klurig krumelur nedtill. Det gör att man snabbt kan fatta vad det handlar om även om man kanske inte förstår vilket grundämne det är frågan om. Exempel: 氯 Klor , 氧 Syre, 氢 Väte, 氮 Kväve. Vissa skrivs med metallradikalen: 锂 Litium, 钠 Natrium, 钾 Kalium med flera. 

Sedan har vi andra finurliga påhitt. Som att exempelvis inte kalla en hydroxyl grupp för Väte (氢)och syre (氧)utan ett eget tecken gjort på de två krumelurerna under gasradikalen, 羟 (OH). Det är VACKERT!